Tusentals skribenter lider av dold sjukdom

Lider du, precis som tusentals andra skrivande svenskar, av det dolda sydromet OCTIAS? Kanske vet du inte ens om att du har det. Massor av helt vanliga människor lever med detta tillstånd, som ofta resulterar i frustration, eviga missförstånd och helt oväntade reaktioner från omgivningen. OCTIAS står för Obsessive Compulsive Tell It All Syndrome, och benämns ofta måste säga allt-syndromet på svenska.

Ett tecken på att du har måste säga allt-syndromet är att du kan så mycket om ditt ämne att du inte vill göra några förenklingar när du skriver om det. Läsaren måste helt enkelt få veta allt, även sådant som egentligen kräver år av studier eller yrkeserfarenhet på området. Kanske kan du tänka dig att placera lite mindre central information i en parentes eller fotnot, men du känner ett starkt obehag när du tänker på att utelämna informationen helt.

Ett annat tecken på att du är i riskzonen är att du inte kan förmå dig att byta ut facktermer eller yrkesspecifika ord mot mer vardagliga ord som fler kan förstå. Följaktligen är det vanligt att människor med måste säga allt-syndromet skriver mycket långa meningar, gärna med ovanlig meningsbyggnad och olika inskott.

Ett tydligt exempel på måste säga allt-syndromet är denna debattartikel i Dagens Nyheter, där skribenten faktiskt inte så mycket argumenterar för sitt förslag, utan snarare konstaterar att det finns. Texten innehåller mycket precist språk och formuleringar i stil med I utredningens förslag skall utlämningsärenden framgent överlämnas till de allmänna domstolarna med tingsrätten som första instans, i likhet med vad som nu gäller för utlämning inom Norden och EU. Uppenbart är att skribenten inte velat äventyra exaktheten med en formulering som till exempel Utredningen föreslår att alla utlämningsärenden i fortsättningen ska hanteras av de allmänna domstolarna, där tingsrätten är första instans. Ärenden som rör utlämning inom Norden och EU hanteras redan idag av allmän domstol.

Måste säga allt-syndromet hindrar inte alltid den drabbade i vardagen på ett direkt sätt, konsekvenserna är istället ofta dolda. Trots detta riskerar syndromet att påverka välbefinnandet negativt eftersom det försvårar alla former av effektiv kommunikation med omvärlden. Den drabbade får svårt att göra sig förstådd utanför den egna gruppen och ofta uteblir texternas förväntade effekt helt och hållet.

Det är inte helt klarlagt varför syndromet uppstår, men en hypotes är att den drabbade känner stark olust inför tanken på att kollegor och andra insatta ska uppfatta texten som banal om den är lätt att läsa och förstå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *