Dyslexie – ett typsnitt för dyslektiker

På Textomedia gillar vi texter i alla former och färger, men hjärtat slår lite extra för tillgängliga texter. Vi tycker att det är både roligt och viktigt att förbättra texter så att de passar alla, även de med olika former av läs- och skrivsvårigheter.

En av de vanligaste bovarna bakom lässvårigheter är dyslexi. Det visar sig genom att det tar tid att koppla ihop de bokstäver man ser med den information man har i huvudet om vad de betyder. Att titta på ordet bil gör till exempel inte att man "hör" ordet eller kan plocka fram bilden av en bil ur sitt mentala fotoalbum. Därför blir läsningen aldrig automatisk. Den kräver stor koncentration och att skumma är det inte tal om.

Det finns dock flera sätt att hjälpa en dyslektiker på traven. Man kan till exempel formulera sig annorlunda, men det tänker jag inte skriva om. Man kan också stuva om i texten för att göra den lättare att följa och hitta i. Det tänker jag inte heller skriva om. Eftersom jag är Textomedias TÖP (Tekniskt Överintresserad Person) vill jag i stället lufta min förtjusning över det nederländska typsnittet Dyslexie. Det är ritat på ett sätt som ska förenkla några bekymmer som är vanliga hos dyslektiker:

  • Lätt att förväxla bokstäver som liknar varandra: i/jv/wn/m
  • lätt att rotera eller spegelvända bokstäver så att det blir svårt att skilja mellan exempelvis u/np/b/d/q
  • svårt att se var en mening slutar och en annan börjar.

Det är inte ovanligt att de smarta lösningarna också är de enkla, och Dyslexie är inget undantag. Typsnitt är ofta utformade för att vara vackra att se på, vilket brukar innebära att många bokstäver är väldigt lika varandra. Som ett tema med variationer. Fint, men svårt att greppa om variationerna är för små för den som läser.

Dyslexie tacklar det problemet genom att i stället förstärka skillnaden mellan bokstäverna; i och j lutar åt olika håll, b och d har inte samma rundning, skiljetecken och versaler är extra feta så att man lätt ser början och slutet på meningarna (det är smart) – och det listigaste av allt: Bokstäverna är tjockare nedtill, vilket gör dem svårare att vända upp-och-ner på. Den här filmen visar grunderna i typsnittet (det är inte fel på din dator, filmen saknar ljud):

Om du känner dig extra entusiastisk kan du läsa mer om de specifika resonemangen bakom typsnittet på Dyslexies webbplats.

Det ligger förstås nära till hands att tycka att det var ju fint tänkt, men funkar det? Fler har undrat. Här kan du läsa en studie där Dyslexie har testats på en grupp dyslektiker och en kontrollgrupp utan lässvårigheter. Funkade det? Lite grann. Det gick inte snabbare för dyslektikerna men de läste mindre fel och tyckte att det var behagligare att läsa.

Dyslexie är alltså ett bra försök, och det är nog just så man får bukt med lässvårigheter. Inte genom en enda universallösning, för den finns inte, utan genom många små pusselbitar som tillsammans gör bilden tydligare.

En kommentar till Dyslexie – ett typsnitt för dyslektiker

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *